Vår älskade Ida somnade in efter en korts tids sjukdom. Ida har satt sig i våra hjärtan och det är svårt att tänka på henne utan att tårarna kommer.
Alla goa minnen hon lämnar efter sig som när hon och Mattias var hos oss på kvällen och husse ville gå hem framåt natten, tog kopplet och sa: Nu går vi hem, Ida. Då kröp hon upp i soffan hos mig och tryckte sig intill samtidigt som hon tittade på husse med bedjande blick som sa: Vi kan väl stanna en liten stund till? Hon älskade sin husse men att gå bort på "kalas" slog allt.
Ida älskade att åka bil och att få åka till Lofsdalen och Sälen var höjdpunkter eftersom hon fick åka riktigt långt!!!
Och alla promenader som hon gjorde med oss Karin, Alice och jag. Alice var dock en liten pina...Ida försökte gömma sig bakom Karin när jag kom ut med Alice. Hon skulle nämligen alltid hoppa på Ida av pur glädje.
Ida, Ida, vi ska ut på promenad!, man kunde tro att hon aldrig hade sett Ida förut.
 |
| En sista promenad med Karin |
17 december 2015 skulle Ida fyllt 9 år. Karin och jag åkte in med henne fredagen den 16 oktober klockan 09:00. Hon låg kvar i bilen och veterinären kom ut till henne. Hon somnade in så fint och rofyllt. Nu vilar hon bland träden i skogen, vänd mot Mattias hus.
